karremamma

Nu är det verkligen fullt upp ute!
Så att man drar sig för att ens öppna dörren.
Äntligen fick jag ut myggdödaren men det lär ju inte märkas på nån vecka iaf.
Fast den var redan halv full sedan igår kväll, så nåt gör den iallafall.

Ungarna är spridda vind för våg, jag har tagit min styrande hand från dem.
De två stora pojkarna är jag inte oroad för, men den lille vilde...
Han klänger sig på sin storebror och hans kompisar.
Och Philip är liite less på honom, men jag vet inte vad jag ska göra.
Han får inte gå med varje gång, men om jag håller honom hemma så blir jag galen till sist.
Då måste jag underhålla honom istället, och får ännu  mindre gjort än jag redan gör.
Och han får inte lämna gatan, så länge det fungerar måste jag väl låta honom göra lite som han vill.

Huff, jag orkar inte slåss med honom varje timme, varje dag.
Huset ser ut om ett slagfält och jag vet inte var jag ska börja så inget händer på den fronten.
Toppen på isberget är att jag inte har en susning vad vi ska laga för mat, och mat måste man ju ha.
Varenda dag...
Vilken underbar semester:D