karremamma

Hon kan prata på sitt eget sätt, Kira.
När hon tycker att det är dags för hennes mat sätter hon sig framför sina matskålar och tittar så där sött på mig.
Nu vill hon ut och röra på sig, då trampar hon runt, runt tills man blir galen.
Så då är det bara att skicka ut gubben och gå med henne...

Idag är det gratulationer att dela ut igen.
Grattis Katti på födelsedagen!
Vi är i antågande, det tar bara lite tid.

Det blev ju pissväder nu igen, denna vinter som inte riktigt är vinter.
Men det verkar som om det ska vara så med det mesta nuförtiden.
Ingenting är som det varit.
Everything changes.
Och naiv och godtrogen som jag är, förmodar jag att det tillsist kommer nånting gott ur det hela.
Annars hade det ju inte varit nån idé att fortsätta:)

Nu ska vi iväg och kolla om hon Katti bakat nåt gott...
Dumt, jag vet, hon har alltid nåt gott!